ONCE UPON A TIME IN THE CITY OF ANGELS

Jag känner mig så otroligt välkommen hem, så älskad. Både min familj och mina vänner har tagit emot mig med vidöppna armar. Igår fick jag hänga med i princip alla mina bästisar. Min fina Sara bjöd mig på välkommen-hem-middag och vin på East och Hotellet. Hon lurade sedan iväg mig till Gården där ett fint gäng av mina bästa tjejer satt och väntade på att få överraska oss och välkomna oss hem. Hur fina vänner har jag? Helt otroligt. Jag är som sagt världens lyckligaste flicka.

Idag har jag trotsat allt vad jet-lag heter och gjort comeback på jobbet. NK rean hade premiär dagen till ära. Det var så himla kul att få träffa mina underbara kollegor igen och jag kom åter in i arbetsrutinerna på några minuter. Säljaren i mig lever ännu kvar, hehe. Konstig känsla det där, att allt står kvar och är precis likadant som när man lämnade det. När man kommer hem igen är det precis som om man aldrig har varit borta. Lite samma känsla fick jag när jag första gången gick in i mitt rum efter denna tid som bortrest, det var helt underbart samtidigt som det var lite spöklikt. Alla mina saker låg precis på samma plats som jag lämnade dem för ett halvår sedan. Halvåret jag har spenderat på andra sidan jorden känns helt plötsligt så otroligt långt bort, nästan som att det inte har hänt. Mitt liv innefattar stora kontraster just nu. Ett liv borta i LA, och ett liv hemma i Stockholm. Men en sak är säker, jag skulle inte byta Sverige för någon annan plats i världen för tillfället. Jag är lyckligare och mer harmonisk än på länge.