ONCE UPON A TIME IN THE CITY OF ANGELS

Att få krama på min bror efter dessa långa månader isär var magiskt. Det var sådan genuin lycka. Svårt att beskriva. Det kändes så konstigt att han äntligen befann sig i samma land som mig, på samma plats som mig. Jag har längtat efter den dagen ända sedan jag flyttade hit. Det var så kul att få hänga, presentera mina vänner, dricka öl, catcha up och snacka med fans. Lite udda var det att se deras amerikanska fans, men sjukt kul. Till och med jag fick ställa upp på idolbild för att jag var "Daddes syrra". Vi hann dricka ganska exakt sex öl innan det var dags för Asta Kask att gå på scenen. De var så jääääkla grymma, jag stod och hoppade med alla punkare tills svetten rann om mig. Roligaste på länge. Efter spelningen tog vi med oss bandet hem till oss, där vi satt och drack öl och snackade (läs viskade) inpå småtimmarna. Så fruktansvärt att jag skulle behöva gömma min bror och mina gäster här hemma för att grannarna inte skulle klaga, men så fick det bli. Under de timmarna de var här fick vi viska och tippa på tå för att ingen granne skulle blir sur. Men det var det värt, jag ville utnyttja tiden de hade i LA till fullo. Under söndagen hann vi bara hänga här i Santa Monica, det blev inte mycket till seighseeing bortsett från stranden här nedanför oss. Sedan var dags för dem att åka bort mot Long Beach för söndagens spelning. Jag hade gärna följt med dit också då det bara är en timme bort, men jag hade för mycket plugg för att kunna koppla av. Jag hade hur som helst ett underbart dygn med brorsan och grabbarna. Och det bästa är att vi faktiskt ses om mindre än två veckor igen!